Lokalhistoria

Grannfejden i Banafjäl

Uti saken emellan hustru Margareta Johansdotter i Banafjäl med sina barn kärande och grannhustrun Märit Olofsdotter svarande angående vitesmål och beskyllningar som det tvistas om, är detta Rättens dom.

Det har hustru Märit Olofsdotter i Banafjäl förleden höst vid Simonsmässtiden mist ett får ute på marken för vilket får hon beskylt grannhustrun Märit Johansdotter och dess barn att det skall ha stulit och slaktat i sin gård.

Jämväl att hustru Märits dotter Karin skall mjölkat hennes ko i fähuset, vartill så hustru Märit Johansdotter som Karin nekar till och påstå att hustru Märit för ett sådant grovt tillmäle som deras ära angår måtte varda ansedd med vederbörligt straff till deras äras reparation.

Så emedan hustru Märit Olofsdotter jämväl nu inför Rätten utlåtit att hon hållit och håller hustru Margareta Johansdotter misstänkt för sitt bortkomna får och i lika måtto att dottern Karin skall ha mjölkat kon, och likväl till sådana beskyllningar inga andra skäl har än att en lapp vid namn Anders Jonsson skall sådant för henne sagt.

Ty göres hustru Margareta Johansdotter, som eljest har av sina grannar ett gott lovord med sina barn för sådan beskyllning fri, och hustru Märit Olofsdotter som jämväl i den måttan straffordning är att hon ålytt och följt en spåmans råd, förfallen att plikta 40 marker silvermynt efter det 20 kapitlet i Tingsmålsbalken.

Stockholm den 19 februari 1700.

Källa: Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Västernorrlands län EXIe:3485 bild 510 / sid 83.