1721 i maj och juni månad härjade ryssarna längs norrlandskusten. De kom seglande söderifrån och brände och härjade.
Sedan deras flatbottnade galärer ankrat i Arnäs och bränt 37 bondgårdar fortsatte de till Skagshamn där fiskeläget gick upp i rök, men kapellet skonades.
I de fåtaliga berättelserna som finns om skövlandet i fiskeläget sägs det dock att det nedbrändes. Ett påstående som ännu ihärdig anammas.
Med dess “cossaquer” skonade Nolaskogs, av någon outgrundlig anledning, socknarnas gudshus.
Så även kapellet där det på timret i vapenhuset, som i ett trovärdigt vittnesmål, finns inristat årtalet 1683 (och andra tidiga årtsal) samt även nämnts att kapellet 1728 var statt i starkt förfall.
Galäreskadern var den 17 maj i Gävle och härjade varför gävlefiskarna föstås tvekade at bege sig norrut. Skagshamn låg tom inför “cossaquerna”, fiskelägets hus brändes och när gävlefiskarna nästa sommar vågade sig dit förerstod dem ett långvarit återuppbyggande.
Kappelet stod ju – gudskelov – kvar, men mest angeläget var nu att uppföra nya sjöbodar, kokhus och fähus vilket torde ha tagit många år. Kanske fram till 1728, då man äntligen kunde restaurera sitt kapell, “Guds sommarhus”, som var en viktig samfälld angelägenhet i deras liv.
Läs mer i kapitlet “I Gudsrisets tid – rysshärjningarna 1721” i Erkners bok “Längs Höga Kusten”.)
Skorven 1 200 sid. 7.