Bostäder på Rågön. Midsommar 1887 brann 14 fastigheter ner på Brägårn (nuv. Torget), 24 familjer blev hemlösa. Gideå & Husum AB som ägde sågverket skänkte 300 kr till varje familj samt byggnadsmaterial till de familjer som gick sammans med annan familj för att bygga ett tvåfamiljshus.
Tre hus byggdes på Rågön, sex i Gränna, ett längst upp på backen i Smedsgränna och ett på Brägårn, som är det enda som är kvar idag och kallas ”Sjödinsgården”.
Brägårn. Till vänster ”Bergbönninga och till höger ”Fröken Nordins bönninga”. Längst ner skymtar Herrgården där sågverksbolagets disponent Grapengiser huserade fram till att ångsågen brann 1909. Herrgården låg där fabriksvakten idag ligger.
Brägårn 1954. Med ”Bergbönninga mitt i bilden! Mitt emot den fastigheten låg ”fröken Nordins bönninga”, den brann ner 1929. Saxofonist Ulf Anderssons pappa höll på att tjära sina skidor med blåslampa… och det gick illa.
Fritz Olsson bodde på övre våningen, han hade ett piano som han bad om att gubbarna skulle försöka rädda, det baxades ut genom dubbelfönstret, släpptes av nedför stegen, elfenbenstangenter lär kunna hittas än i dag på Brägårn.
Brägårn tidigt 1970-tal. Brägårn i förändrad kostym! Mycket har rivits och byggts, mycket mer kommer att rivas! Av bildens alla byggnader är 20 st idag rivna!
Dammen med gamla hoppbacken. Den första hoppbacken låg längre till vänster i bild än den som där ses, de bästa hopparna hoppade så långt att de landade nere på isen. Av den anledningen flyttades hoppbacken 1953.
Demonstrationståg på Mon 1 maj 1918 i Husum. Ingvald Stenbom hade arbetat i Köpmanholmen och var med och bildade fackförening där 1907. Den gick emellertid till upplösning och flera arbetare fick sluta, däribland Ingvald Stenbom.
Han tog då standaret med hem till Husum, och fick i uppdrag att ändra namnet på flaggan från Köpmanholmen till Husum för att använda i demonstrationståget. En bit längre bak fanns ett plakat ”Fram för 8-timmarsdag”.
På bilden passerar tåget kurvan på Mon, till höger den lilla stuga där den legendariske kommunalordföranden Ferdinand Lindkvist hade sitt föräldrahem. Huset som skymtar närmast till vänster var skräddare Anderssons, och i huset ovanför, där bodde Olle Westling.
Fabriken under byggnation åren 1916 – 1919, Djupvika på Rågön i förgrunden. Byggnaden till vänster var ett kokhus för sjöfartens besättning. För att eliminera brand ombord användes stugan för matlagning av besättningarna. Huset står sedan många år bakom f.d. Torsten Häggblads fastighet i Klöversjödaln.
Gideåbackas första herrgård var från 1500-talet och var fram till 1700-talet säte för Ångermanlands kronofogdar. Herrgården på bilden uppfördes 1843 och hamnade i Olof Gimbergssons ägo strax därefter.
Gimbergsson var en aktad men hårdför affärsman, han bedrev skeppsbyggnad på Gideåbacka och på Notholmen i Gideåälvens mynning. Gimbergsson var en förmögen man, i hans bouppteckning står att läsa att han efterlämnade 180 000 kr i kontanter!
Gideåbacka varv. Patron Gimbergsson på Gideåbacka lät tillsammans med sin skrivare J.C. Unge 1872 uppföra en ångsåg på Gideåbackavarv (vid nuv. brofästet av varvsbron). Gimbergsson var stor mark- och skogsägare och uppförde även en skola på varvet för sågverksarbetarnas barn.
Grundbergs på Gistvallen. Olle Grundberg hade en affär med spritförsäljning i Banafjäl, fastigheten brann ner och han flyttade 1905 verksamheten, en diversehandel med ölschapp till Gistvallen i Husum, i sin hustrus Margareta Grundbergs namn.
Diversehandeln övertogs av sonen J.A. Grundberg vilken sålde den 1923 till sin syster Ester som överlät den till svågern Sven Hedberg som i sin tur sålde den till Rut Fernberg. Huset revs på 1970-talet?
Korpenklo
Add comment